Kopparkrigar'n Numismatics

Dealer in numismatics, arts and antiques. Established in Sweden 1974. Internet sales and auctions since 1997. Doing business with customers all over the world. Specialized in rare collectible items...

Charta Sigillata - Introduktion

Med intryck från andra länder antog Sverige år 1660 en förordning om att vissa typer av myndighetshandlingar skulle förses med ett av staten särskilt tillhandahållet papper med stämpel och att en avgift, s.k stämpelavgift, skulle tas ut. Stämpelavgifter (och olika typer av stämplade papper) användes i Sverige mellan åren 1660-1992. Samlingsnamnet för denna typen av stämplade papper brukar kallas Charta Sigillata (latin för signerat/stämplat papper).

Anledningen var att man ville få större statlig (och kommunal) kontroll över vissa typer av handlingar som upprättades och transaktioner som genomfördes, samtidigt såg man möjligheten att få in extra pengar till staten. Stämpelavgifter användes t.ex i samband med lagfarter och inteckningar i fast egendom, kontrakt, aktier, obligationer, bouppteckningar, lottsedlar, växlar, protokollsutdrag, tillstånd, bevis och domar.

Staten tillhandahöll de stämplade papprena som bestod av ett vattenmärkt papper med påtryckt valör, i början i form av hela pappersark, senare i sedellikt format och slutligen i frimärkslikt format. De lokala institutioner som hade rätt att utfärda de avgiftsbelagda handlingarna rekvirerade vid behov papprena/märkena ifrån den statliga myndigheten.

I samband med handlingens upprättande tog man ut den s.k stämpelavgiften. Stämpelavgiften var till för att täcka kostnaden för den statliga kontrollen. Överskottet (som inte var försumbart) gick till staten och kunde användas till annat.

Som bevis för erlagd avgift hade man det stämplade pappersarket som handlingen upprättats på, i andra fall satte man med tråd eller vax fast den statliga stämpeln i löst format till handlingen, s.k sedellika beläggningsstämplar. På vissa stämplade pappersark och beläggningsstämplar kan man se nålsticksstora hål orsakade av fastsättningstråden eller rester av vax som spår av att stämplar anbringats på en handling. I modernare tid klistrade man frimärkslika stämpelmärken direkt på handlingen.


Stämplade pappersark (1660-1970)
Från början (år 1660 men ända fram till 1970) använde man hela pappersark med en påtryckt statlig stämpel och valör. Papperet bestod av ett handtillverkat pappersark i ca A3-format som veks dubbelt på mitten, alternativt ett halvt pappersark i ca A4-format. Den statliga stämpeln var tryckt upptill på arkets framsida.

Fram till 1845 var pappersarkets stämpel och valör tryckt i vitt relieftryck (vitstämpel), och själva pappret hade vattenmärken för att minska risken för förfalskning.

Från 1845 trycktes stämpeln i ett för tiden avancerat tvåfärgstryck, även denna typen hade vattenmärken. Anledningen till det ändrade utseendet var avslöjanden om förekomst av förfalskningar, varför riksdagen 1845 beslöt att införa den nya och mer svårförfalskade typen. Den nya typen trycktes vid Riksbankens sedeltryckeri. Skillingvalörerna trycktes i blått och svart och riksdalervalörerna i orange och svart.

Pappersarkens valörer motsvarade de statliga myndigheternas fasta avgifter. Avsikten med pappersarken var att man skulle upprätta (skriva) själva handlingen/transaktionen direkt på det statliga kontrollerade pappret.

Men så småningom införde man också procentuella stämpelavgifter som utgjorde en procentsats av avhandlat transaktionsbelopp. De procentuella stämpelavgifterna kunde sällan täckas av någon enskild stämpelvalör, utan ofta åtgick flera olika valörer. En handling som på detta sätt vidhäftats med många kombinerade valörer (flera pappersark) blev skrymmande och slöseriet med för tiden dyrbart papper var kostsamt.

Bild. Stämplat pappersark i relieftryck, oskrivet (6 schilling 1843).   charta-6sk1843-0006
Bild. Stämplat pappersark med relieftryck, skrivet.
Bild. Stämplat pappersark i färgtryck, oskrivet (3 skilling 1845 års typ).   charta-3sk1845-0003
Bild. Stämplat pappersark i färgtryck, skrivet (1 krona 1888).   charta-1kr1888-0010


Sedellika beläggningsstämplar (1811-1880)
Problemet med skrymmande handlingar och slöseri med papper fick sin lösning år 1811 då särskilda lösa stämplar s.k beläggningsstämplar togs i bruk. Trycket var likt det som använts på helarken och tillverkades i relieftryck fram till 1845 och från 1845 i färgtryck. Formatet var mindre och kom till utseende att likna vanliga sedlar. Dessa sedellika beläggningsstämplar trycktes flera stycken på ett pappersark och klipptes sedan loss från varandra. Varje lös beläggningsstämpel kunde sedan sättes fast på en skriven handling. Det blev nu billigare att tillhandahålla ett större antal valörer och vid behov även att kombinera (vidhäfta) flera valörer till handlingen.

Bild. Sedellik beläggningsstämpel i relieftryck (6 schilling typ 1811-1844).
Bild. Sedellika beläggningsstämplar i färgtryck, ej lösklippta (6 skillingar 1845 års typ).


Frimärkslika stämpelmärken (1880-1992)
År 1880 ersattes de sedellika beläggningsstämplarna av frimärkslika stämplar, s.k stämpelmärken. De nya märkena var betydligt mindre jämfört med sina föregångare och mycket snarlika vanliga frimärken med limgummerad baksida för smidig påklistring och perforerade/tandade marginaler för enkel avrivning från ark. Dessa attribut bidrog till att underlätta den dittills ofta omständliga stämpelbeläggningen.

Med tiden kom allt fler handlingar att omfattas av stämpelavgift och istället för att använda generella stämpelmärken infördes (under perioden för frimärkslika stämplar) även särskilda stämpelmärken som var avsedda för endast en typ av handling, t.ex märken för tobaksinförsel (tobaksstämpel), märken för införsel av lyxvaror som ädelstenar och smycken (lyxstämpel) och märken för överlåtelse av aktier och obligationer (fondstämpel).

Vattenmärkning saknades hos de tidiga frimärkslika stämplarna, men blev obligatorisk i början av 1930-talet.

Bild. Frimärkslika stämpelmärken (fastsatta på en handling för boupptäckning).


Copyright © Tomas Gustafsson, Växjö


Att köpa från vår säljkatalog
Eposta din beställning till tgustafs@live.se. Ange ordernummer i mailet. Vi skickar dig sedan en bekräftelse med summering och betalningsinformation.

Betalning i SEK, Euro eller US$ till:
- Bankkonto i Swedbank
- PayPal-konto
- eller kontant i brev (mindre summor)

Porto enligt Postens portotabell tillkommer. Leverans inom 2 dagar efter betalning.